Om att slösurfa eller tänka till, förebilder och egen erfarenhet

Publicerat på min egen Facebooksida den 20 januari 2021.

Idag har jag funderat lite...

Har man för lite att göra så är det lätt hänt att man "slösurfar" och läser en del i diverse hästgrupper här på Facebook, men nu känner jag att jag verkligen behöver vänja mig av från att gå in och läsa i gruppen "Avel & dräktiga ston", den ger mig nästan nervsammanbrott. Det är i mina ögon så mycket desinformation, så mycket bergsäkra svar, så mycket felaktigheter som framförs på ett raljerande och nervärderande sätt. Ofta kommer inläggen från uppfödare som haft 1 - 10 föl, det är oftast de som anser att de är duktigast. På ett forum är det ofta ett fåtal personer som skriver svar i väldigt många trådar som ofta gäller väldigt skilda saker, vilket kan ge uppfattningen att deras kunskap är enorm och bred, och det inger förstås förtroende.

Jag kan inte allt. Jag kan faktiskt relativt lite om man ser till det stora hela. Men lite mer om en del saker, lite mindre om annat, och det är mycket jag inte kan alls. Jag har - efter 70 föl och 30 års erfarenhet av egen New Forestavel lärt mig vara ödmjuk och försöka sålla mellan gammal kunskap, nya rön samt erfarenhet och kunskap från t ex veterinärer och uppfödare som har längre/större erfarenhet än vad jag har. Men, jag kan inte heller förneka att jag själv har fått en del egen erfarenhet under årens lopp, och en hel del har jag helt enkelt lärt mig genom "learn by trying". Jag har fått en grund att stå på som jag hela tiden bygger på genom att lära mig ännu mer.

Jag har under mina år som uppfödare ändrat mina metoder och sätt när det gäller t ex avvänjningsålder, avvänjningsmetod, hingstval, hantering av unga föl, smittskydd, ridning av dräktiga ston, övervakning vid fölning, utfodring av föl/dräktiga ston mm mm. Många av metoder VAR allmänt vedertagna för 30 år sedan, jag lärde mig av "di gamle" och det som var kutym då, jag hade varken kunskap eller erfarenhet att ifrågasätta något - och jag såg inte någon anledning att göra det heller, allt gick ju bra!

Idag har jag ändrat åsikt när det gäller många saker - inte för att det funkade dåligt, det mesta funkade faktiskt alldeles utmärkt. Kanske var det tur, kanske för att metoderna egentligen fungerar tillfredsställande - men jag har under årens lopp gjort min bedömning att det finns bättre alternativ. För mig funkade det utmärkt att vänja av fölen vid 4 - 5 månaders ålder, vi åkte och tävlade med ston som var 4 - 5 månader in i dräktigheten, red stona till i princip "dagen före fölning" och gjorde mycket annat som jag själv faktiskt ser som tokigheter idag. Men, det fanns inga anledningar till att ifrågasätta det då, jag gjorde "som alla andra", men mycket har jag alltså valt bort idag. Som sagt, nu har jag insett att vissa saker faktiskt går att göra bättre - och det är definitivt inte omöjligt att jag kommer att ändra åsikt och metoder i fler frågor i framtiden - jag lär mig hela tiden! Kan tillägga att de ponnyer som föddes de första åren inte verkar tagit någon större skada trots att jag var oerfaren, de flesta av mina uppfödningar som är 23+ (födda 1991 - 1998) lever fortfarande och verkar ha och haft ett bra liv.

Många personer lägger enbart ut sina frågor på internetforum och sväljer alla svar, trots att de inte har en aning om skribenternas kunskap, utbildning och erfarenhet. Om någon skriver på ett bergsäkert sätt att det minsann ÄR så, så tror antagligen läsaren det. Ibland ser jag att personer svarar ungefär "jo, precis så är det, för min veterinär har sagt si och så". Det framförs ofta på ett aggressivt och nedlåtande sätt som om personen som skriver äger den enda sanningen - och då finns inga andra alternativ. Med det menas alltså: "din veterinär har fel och du själv varken kan eller begriper något, punkt slut". Alla tänker inte på att förutsättningar och omständigheter kan vara helt annorlunda från fall till fall, och det kan även finnas missuppfattningar mellan veterinär och djurägare. Dessutom kan även veterinärer ha utbildningar som skiljer sig åt och olika kunskap, kompetens och intresseområden - de är människor de med. Det behöver inte heller finnas ett rätt i alla frågor.

Det finns flera äldre - mer eller mindre välkända - "hästmänniskor" som jag ser upp till, men det finns även personer som är yngre eller ungefär jämngamla med mig som jag ser som mina förebilder eftersom jag anser att de har mer erfarenhet, utbildning och kunskap än vad jag har. Jag lyssnar och lär av deras kunskap och erfarenheter - samtidigt som jag så sent som för några månader sedan hörde en mycket erfaren och kunnig äldre "hästmänniska"

(som jag själv har lärt mig mycket av) rekommendera en hästägare att det var hög tid att vänja av hennes 4,5 månader gamla fölunge. Jag hade inte gett personen samma svar. Jag har tills för bara några år sedan förringat min egen erfarenhet och kunskap, men när även duktiga "hästmänniskor" ber mig om synpunkter och råd, så har jag till vis del insett att jag kan tillföra något genom att dela med mig av min erfarenhet. Jag är dock alltid med noga med att vara tydlig med att det är utifrån min erfarenhet, eller vad jag lärt mig - kanske får de ett annat svar om de frågar någon annan. Det finns sällan ett rätt och ingen äger sanningen.

Kanske är det det som kallas erfarenhet - att man har lärt sig sålla bland den information som finns oavsett om det är ny eller gammal kunskap, andras erfarenhet eller det man själv har upplevt under årens gång?

Jag tycker sällan det är lönt att svara i trådar på Facebook - även om jag ibland känner att jag har något att tillföra, jag har helt enkelt varken lust eller ork att "slåss med väderkvarnar". Den här inställningen är det nog många som har, oavsett vad det är för grupper och intresseområden - det behöver självklart inte enbart om hästavel som jag skriver om här. Om jag känner att jag vill försöka tillföra något så ser jag på att vara ordentligt påläst alternativt att jag är tydlig med att mitt svar grundar sig på mina egna erfarenheter. Men, det tar helt enkelt för mycket tid och energi att engagera sig, så numera låter jag bli.

Det är som sagt länge en jag slutade svara i trådar på t ex "Avel och dräktiga ston", men senast idag skrev jag faktiskt ett långt svar i en tråd där jag tyckte att en person var både nedlåtande och raljerande mot en person som ställt en enkel fråga i forumet. Mina erfarenheter var tvärtom mot personens svar, och jag har dessutom uppfattningen att personen som svarade inte är jätteerfaren/kunnig utifrån andra svar som hen skrivit i andra trådar. Jag raderade mitt svar innan jag skickade det, efter att ha tänkt ett extra varv så insåg jag att jag ids inte - men heder till de riktigt erfarna och kunniga uppfödare som lägger tid på att svara.

Jag har vant mig av med att svara - nu skall jag bara vänja mig av att läsa i forumet också.

Jag hade tänkt att tagga några personer som jag spontant kommer på är mina förebilder, men så insåg jag att flera personer omkring mig kanske känner sig ratade ifall jag missar dem, och då blir det bara fel. Bland mina förebilder finns "vanliga hästmänniskor" som har en bred kunskap och mycket erfarenhet - några andra är veterinärer med stor erfarenhet inom många områden. Personer jag ser upp till har även gemensamt att de har förmågan att förmedla och dela med sig av sin kunskap på ett bra sätt oavsett om det är i text eller vid samtal. Några av personer jag ser upp till har jag inte ens träffat, ändå vet jag att de skulle svara ifall jag ringde för att be om råd. Några förebilder har jag bara "på avstånd" sett vad de åstadkommit - eller åstadkommer- inom hästaveln. Man kan abrolut ha förebilder bå flera olika sätt!

Fölningar följer oftast - men inte alltid - regelboken!

Publicerat i gruppen "Avel och dräktiga ston" på Facebook 11 maj 2020.

Det här är råmjölk från ett nyfölat sto, stoet fölade igår och jag mjölkade henne cirka två och en halv timme efter fölning.

Det jag vill visa är att stoet inte måste slå om till vit mjölk som många skriver här, det är det vanligaste, men gå inte och vänta på att den skall bli helt vit - det finns variationer. Stoet måste inte heller fyllt ut spenarna, hon måste inte få vaxproppar och juvret kan vara så litet att det inte ens syns bakifrån. Detta är inte det vanligaste - men det händer, i synnerhet förstagångsfölare kan vara luriga.

Igår var det ett litet welshsto som fölade här, hon fick sitt första föl. Just detta sto följde inte "regelboken" alls: hon fölade på dygn 350, hon fölade ute i hagen klockan kvart över sex på kvällen i fullt dagsljus och hon fölade dessutom stående. Varken spenarna eller juvret var fyllda och det gick inte att se bakifrån. Jag hade kollat juvret tidigare på dagen, jag skulle ta ett prov med refraktometern på kvällen, men hon hann föla innan. Dagen innan hade antikroppshalterna knappt varit mätbara - när jag mjölkade ur henne efteråt så låg värdet på 30. Det var inte många "rätt" där.

Jag räknar inte procent, men jag kan säga att så här svaga indikationer på närstående fölning har jag bara haft 3-4 gånger tidigare, av ca 70 föl. Så, titta efter de tecken de "ska" ha, men fastna inte enbart i det tänket - det finns variationer. 

Lycka till med era föl och fölningar!

Erfarenheter om dräktighetens längd

Publicerat i gruppen "Avel och dräktiga ston" på Facebook 16 april 2020.

Jag skrev tidigare idag ett ganska långt inlägg om mina egna erfarenhet av dräktigheternas längd, som svar i en annan tråd. Nu har jag fått ett par PM med önskan att jag skall lägga det som en egen tråd. Här kommer därför inlägget lite reviderat.

Observera att det enbart baserat på mina egna erfarenheter, så mina siffror behöver inte ifrågasättas, utan jag delar bara med mig av mina egna observationer och högst ovetenskapliga sammanställning :

Jag har räknat lite statistik på mina 65-70 uppfödningar plus att jag därutöver har tagit med de dräktigheter som mina ston (inklusive mina sålda uppfödningar) har haft hos mig och hos tidigare och senare ägare - bara för att jag själv skulle kunna hitta ev samband om dräktigheternas längd hos släktingar men även stonas ålder, antal tidigare föl mm. Totalt har jag samlat info om ca 90-95 dräktigheter/fölningar, alla med anknytning till mina ston/uppfödningar.

I min sammanställning har jag +3 dagar för stoföl och +4 dagar för hingstungar, dvs 338 dygn respektive 339 dygn eftersom jag alltid räknar 335 dygn från sista betäckningsdag eller sista seminering. Det är bara 6 ston som fölat på exakt 335 dygn. De två tidigaste fölningarna jag har haft har varit på 317-318 dygn, de var inte prematura - det var däremot en annan fölunge som föddes 10 dagar före beräknad tid, (=dygn 325).

Jag har haft ett sto som brukade föla +3-4 veckor efter 335 dygn, som längst gick hon 372 dygn, hon fick 7 föl. Hon är inte med statistiken ovan - hon gjorde den lite missvisande. 

Den enda "röda tråd" jag hittat hos mina ponnyer är att de gått längre när de varit beräknade ganska tidigt på säsongen (april, ev början av maj) och det är även lite oftare som de gått över beräknat fölningsdatum när de inte haft föl vid sidan, alltså inkluderat förstagångsfölare. Det har inte heller varit ovanligt att de ston som varit beräknade ca 15 juni och senare har kommit något tidigare (ca 5-7 dagar) än beräknat, alltså inte utifrån min statistik ovan, utan beräknat utifrån 335 dygn.

Min statistik är mina egna observationer, och det är en högst ovetenskaplig sammanställning. Jag har t ex inte tagit hänsyn till andra parametrar som kanske påverkar (vad vet jag...), t ex.väderlek, hull, utfodring eller vadsomhelst annat som "riktiga forskare" anser kan ha inverkan på dräktighetens längd. Det är inte heller så stort underlag att det ger en statistisk säkerhet - jag har räknat med totalt 90-95 fölningar mellan ca 1988 - 2019, främst New forest. Samtliga ston i min statistik har varit ponnyer och då jag inte har några riktigt jämförbara siffror från t ex varmblod- (halvblod), kallblod eller inte ens andra ponnyraser, så vill jag vara tydlig med att detta enbart är baserat på min egen erfarenhet - och mina ponnyston. Jag tänkte ändå att jag gärna delar med mig av min egen erfarenhet 

Stoet på bilden heter Miclas Agatha Christie med stoföl Dimmans Anastsia f.2019 e.Dimmans Emir.