Färger inom New Forest-rasen

Hästfärger är kul, och här vill jag först och främst visa lite olika färger som mina egna ponnyer har eller har haft. Jag kommer också lägga ut en del andra färger, nyanser och "luringar", både New Forestponnyer och andra raser. Färgerna visas i bildspel som kommer att fyllas på vartefter. Flera av ponnyerna på bilderna är dna-testade, vilket gör att jag kan vara säker på vilken färg de har - jag utgår alltså inte bara utifrån fenotypen.

Längre ner finns även ett par artiklar som jag skrivit till Svenska New Forestföreningens tidning New Forest-bladet. Artikeln om gulanlaget publicerades i New Forestbladet 1/2019 och artikeln om Skimlar och konstantskimlar som jag skrivit tillsammans med Eva Jangö kommer (troligtvis) att publiceras i New Forest-bladet under 2021. Artikeln läggs ut här på sidan när den blivit publicerad.

Gulanlaget i New Forestrasen

Publicerad i New Forest-bladet 1/2019 - något redigerad november 2020.

I mitten av februari 2019 meddelade helt oväntat den brittiska moderföreningen ”The New Forest Pony Breeding & Cattle Society” (NFPB&CS) att från och med dagen då beslutet togs,
men inte retroaktivt, kan åter isabellfärgade New Foresthingstar godkännas för avel:

"As a result of this work the Society Council has now taken a decision that with immediate effect, and not retrospectively, single dilute chestnut stallions (commonly referred to as palomino in colour) may be considered for licensing, subject to all other standard licensing procedures. This does not change the breed description, as it has always been possible to register ponies that carry one copy of the cream dilution gene, but is a change to the stallion licensing regulations."

Jag passar därför på att skriva lite om färgen - eller rättare sagt om anlaget:
Isabell, eller palomino som färgen heter på engelska, är en fux (chestnut) med ett (single) blekanlag/gulanlag (dilute). Om det är en brun (bay) häst som bär på ett gulanlag kallas färgen för gulbrun (buckskin), och en svart (black) häst med ett gulanlag kallas för gulsvart (smoky black). Samtliga dessa färger har alltid varit godkända inom New Forestrasen, både hos hingstar och ston, men i slutet av 1980-talet tog moderföreningen i England ett beslut att isabellfärgade hingstar födda efter 1990 ej kunde godkännas/licensieras för avel. Hingstar födda före 1990 berördes ej.

Här i Sverige har vi endast haft ett par isabellfärgade godkända hingstar, Leede's Boy RNF 16 (f.1966) och hans dotterson Fredriksbergs Dizney RNF 98 (f.1984); samt Leede's Boys son Dart Light RNF 113 (f.1982) som var konstant isabellskimmel. Vi har även haft några gulbruna hingstar i aveln där de flesta gått tillbaka till Leedes Boy: Miclas Micado RNF 76 (e.Leede's Boy), Dimmans Eros RNF 182 och Dimmans Elton RNF 198 (e.Fredriksbergs Dizney), samt Knightwood Rocketer RNF 5 (e.Knightwood Spitfire). Även hingsten Vernons Veuve Cliquot RNF 149 e.Merrie Marmalade (isabell) bar på anlaget eftersom han var skimmel, född gulbrun. En liten notis här är att Merrie Marmalade är införd i den brittiska stamboken som ”light chestnut”. Engelsmän och irländare benämner inte sällan färgerna efter hur de ser ut (fenotyp), vilket inte alltid stämmer överens med den färg som hästen verkligen har genetiskt (genotyp).

Gulanlaget kan inte ligga dolt, har hästen ett gulanlag måste en av föräldrarna också ha det, anlaget kan aldrig hoppa över en eller flera generationer. I så gott som alla fall kan man se på hästen om den bär på ett gulanlag, färger som isabell och gulbrun brukar vara lätta att särskilja från fux och brun, medan det inte med blotta ögat går att se om en svart häst bär på ett gulanlag. Gulaktiga örontofsar är till exempel inget säkert tecken på att en svart häst är gulsvart - även svarta hästar (i synnerhet föl) kan ha gulaktiga örontofsar, utan färgen behöver bekräftas via en dna-analys - eller så får man vänta och se om hästen lämnar gulbruna, gulsvarta eller isabellfärgade avkommor.

Det händer dock (även om det är ovanligt!) att det inte går att se att se med blotta ögat ifall ponnyn är en isabell, så var fallet med Leede's Boy, han såg ut som en fux och stambokfördes som fux, men visade sig vara en mörk isabell utifrån vilka färger han visade sig lämna till avkommorna. Inte heller hans son Dart Light såg ut som en "traditionell" isabellskimmel, även hans färg fick revideras från rödskimmel till isabellskimmel i stamboken. Det finns fler exempel på felregistrerade hästar i stamböckerna, bland annat måste Leede's Boys mor Busketts Kitty varit gulbrun eller gulsvart trots att hon står som brun i stamboken - annars hade hon aldrig kunnat lämna anlaget till sin son. Var hennes anlag kommer från kan vi inte följa bakåt eftersom hon var efter Forest Horse - Forest Mare, men troligtvis går hennes härstamning tillbaka till hingsten Clansman IV, vars far var highlandponnyn Lord Aros som anses vara den som fört in gulanlaget i New Forest-rasen. Clansman IV var även morfar till gulbrune Knightwood Spitfire som ligger bakom de flesta New forest-ponnyer med gulanlag.

Att man inte kan se gulanlaget på en avblekbar skimmel, som på t ex Vernons Veuve Cliquot, betyder dock inte att anlaget ligger dolt, hästen bär "genetiskt" den färg den är född med, även om den är skimmel och blir ljusare och till slut helt vit om den förutom gulanlaget även bär på ett skimmelanlag. Man kan säga på ett enkelt sätt att den färg som hästen har vid födseln är den färg den har och nedärver, sen ligger skimmelanlaget ”ovanpå” den andra färgen som en kappa eller rock. Med andra ord syns inte anlaget, men det ligger inte dolt.

Anlaget som bleker färgerna kallas även för Cream (Cr), och i dubbel uppsättning (homozygot) blir alltid hästen ljust gräddfärgad med ljusblå ögon, oavsett vilken grundfärg (brun, fux eller svart) som den har. Denna färg går oftast under det ospecificerade samlingsnamnet blue-eyed-cream (BEC), eller blåögd gräddvit på svenska. Jag är egentligen inte förtjust i att använda engelska benämningar på färger, men i detta fall är det ganska vedertaget att en fux med dubbla gulanlag kallas cremello, en gulbrun med dubbla gulanlag kallas perlino och en svart häst med dubbla gulanlag kallas smoky cream. Det finns bra benämningar för dessa färger på svenska, cremello = gulvit, perlino = pärlvit och smoky cream = rökvit, men tyvärr har de inte ”slagit igenom” och börjat användas i någon större utsträckning. Jag hoppas dock att de benämningarna blir mer allmänt vedertagna.

I äldre stamböcker kallades hästar med dubbla gulanlag felaktigt för albino (och gulanlaget för albinoanlag), men med nutidens kunskap vet man att de inte saknar pigment, utan de har en begränsad halt av pigment som gör dem gräddfärgade när de bär på gulanlaget i dubbel uppsättning. Om en häst med dubbla gulanlag har vita tecken kan man ofta se tecknen om man tittar riktigt noga. En albino saknar helt pigment, den är kritvit med röda ögon, och "riktig" albinism finns ej hos hästdjur.

Helena Grühb

Skimmel och konstantskimmel

(Skall publiceras i New Forest-bladet)

Bildspel med olika collage (nyanser)

I detta album finns små collage som jag har gjort där det går att jämföra mina uppfödningars färger från föl till vuxen ponny. Det är ett jätteprojekt som jag precis har påbörjat, det kommer flera bilder vartefter (hoppas jag :) ).

Jag använder mig av nomenklatur som gäller för hästfärger i Sverige enligt Svenska Hästavelsförbundet.  

I de flesta fall har jag utelämnat benämningen av nyanser, t ex mörk isabell, undantaget mörkbrun och mörkfux. 

De flesta bilder har jag själv tagit, övriga är publicerade med fotografernas tillstånd. 

Jag blir jätteglad om ni som har bilder på mina uppfödningar vill skicka bilder till mig. Ibland har jag bara bilder på mina uppfödningar från de är föl och unghästar.Det går bra att skicka bilder i ett meddelande här på Facebook eller via mail dimmansstuteri (snabela)  

Härstamningar och fakta om ponnyerna finns i Blå Basen http://www.blabasen.se/sh/SokHast 

Tack till er som bidragit med foton: 

Nina Liljedahl