Avelsmål

Mitt mål är att föda upp sunda, kvicka, alerta, samarbetsvilliga och exteriört korrekta ponnyer med mycket bra rörelser och med en kapacitet och ett temperament som lämpar sig för tävling på högre nivå i första hand hoppning, men även fälttävlan och dressyr. Ponnyerna skall ha egen motor, de skall vara ambitiösa, vara snabba i reaktion och uppfattning men ändå stabila, modiga, orädda och ha en stor arbetsvilja och en vilja att göra rätt. 

Jag har därför valt (med något enstaka undantag) att använda högt tävlingsmeriterade hingstar till mina ston, framförallt med höga meriter från hopp-banan, och jag tittar mycket på hur hingsten (eller hingstens nära släktingar) förärver sig räknat på antalet poängtagande tävlingsavkommor i förhållande till antalet födda föl.

Jag anser att man genom att mäta en ponnyhingsts förärvning av poängtagande tävlingsavkommor kan få en mycket god indikation på vad han nedärver i talang och kapacitet, men även parametrar som temperament, samarbetsvilja, ridbarhet och hållbarhet visar avkommorna genom att fungera på tävlingsbanan tillsammans med barn. De flesta ponnyer tävlar tillsammans med flera olika ryttare, och jag anser att en bra ponny ställer upp på vad ryttaren begär av den! 

Ponnyerna skall vara förlåtande, de skall klara av att en ung ryttare gör fel, och ponnyerna skall kunna tänka själva och ha ett självförtroende när det gäller att lösa uppgifter. Ponnytiden är kort och för att hinna komma upp i de högsta klasserna så krävs det att ponnyn klarar av flera ryttarbyten under sin aktiva tid på tävlingsbanorna. De skall kunna koppla "på" och "av", tagga till och prestera då det behövs, och vila både kropp och huvud under övrig tid - även om det är en stökig miljö och/eller en tillfällig uppstallning som t ex vid ett meeting över flera dagar. 

Jag anser att treårstest och kvalitetsbedömningar enbart är en vägledning för att hitta unga ponnyer med talang och kapacitet, men endast ett verktyg om man är intresserad av snabbare generationsväxling i avelsarbetet, men det är på de "riktiga" tävlingsbanorna som ponnyns förmåga att fungera som tävlingsponny kan bedömas, i konkurrens med alla raser och åldrar. Jag har sett många ponnyer som har mycket fina resultat från ungponnyaktiviteter, men som sedan inte fungerar på tävlingsbanorna tillsammans med barn/ungdomar. Jag tror att många uppfödare gör det enkelt för sig när de menar att det är svårt att hitta bra ponnyryttare. Istället kanske man skall rannsaka sig själv och sitt avelsmål - kanske är ponnyerna helt enkelt för känsliga, eller det motsatta - för bekväma, lata och svårpåverkbara? 

Jag är själv intresserad av svensk produktion och svensk lantbruksnäring, och för mig är det viktigt att vi föder upp bra ponnyer här i Sverige för att minska importen av ostammade tävlingsponnyer till Sverige. Jag är övertygad om att vi kan få fram riktigt bra tävlingsponnyer i Sverige, men då måste vi se till vad marknaden vill ha. 

Ibland har jag elever från t ex Bollerup eller Flyinge på besök, och jag brukar sammanfatta mina råd till blivande uppfödare: 

• Lyssna på och ha full respekt för mer erfarna uppfödare - men gå aldrig i någons ledband. 
• Var noga med att kritiskt granska information du får och läser om hingstar, uppfödare, saluhästar mm. 
• Söķ källan till informationen du får, t ex via rasens stambok, Blup, Blå Basen, Svenska Ridsportsförbundets tävlingsdatabas (TDB), och tänk på att hingsthållare sällan är särskilt objektiva då de marknadsför sina hingstar eller när de talar om andra hingstar och uppfödare.
• Med kritisk granskning menar jag även att man inte skall lyssna och tro på "skitsnack" om uppfödare, hingstar och andra individer. Försök i stället hitta källan och bilda en egen uppfattning. 
• Gör det du tror på. 
• Lär av egna och andras misstag. 

Det jag skriver är inte någon sanning. Det finns ingen sanning i hästaveln. Jag kan enbart tala om mina erfarenheter, funderingar och avelsmål, varken jag eller någon annan äger det enda sanna "receptet" för att få en framgångsrik uppfödning. Om det fanns en enda sanning om hästuppfödning skulle alla hästar vara perfekta – och vad har man då att sträva efter att få fram i nästa generation om alla superlativ redan är använda?  

Kort sammanfattning: Lyssna på erfarna uppfödare, granska kritiskt det du får veta och gör sedan det du tror på.